elinmarilynsvedin

sitter i sängen och dricker cola zero, min stora favorit. fan, jag har vänt på dygnet. och trots att tröttheten smög sig på för redan några timmar sedan vägrar jag gå och lägga mig. Den onda delen av mig vinner alltid. snacka om att vara svag. lyssnar på veronica maggios nya skiva och saknar. och så läser jag bloggar. letar inspiration för både mig själv och mitt hem. det hjälper lite. men saknaden tar över mellan varje inlägg. att det aldrig lägger sig. att hjärtat fortfarande kan bränna till sådär obehagligt av sorg ibland och hoppa till så det känns som det sätter sig i halsen på mig berädd på att kväva mig. ja, jo jag vet. jag är bra sorglig. men det här är verkligen någonting som fastnat, som ingenting annat, någonsin. så jag hoppas för allas skull att dom slipper det, att någon eller något fastnar så förjävla hårt att ingenting kan få det att försvinna. kanske på gott och ont. men när man försöker få det att kännas bra men utan varken framsteg eller hjälp, då gör det bara ont.

Visst du kan skratta och låtsas som ingenting
Men jag vet allt om dig för du har varit min

kom på en till sak jag nog ska göra i veckan. ska nog hämta mina .. hm 5 (?) stora kassar med kläder som fortfarande är kvar hos ma & pa. åh så skoj! synd bara att endast hälften (om ens det) kommer passa. men men! kläder som kläder, jag kan bara titta på dom om det är så!

kom på en till sak jag nog ska göra i veckan. ska nog hämta mina .. hm 5 (?) stora kassar med kläder som fortfarande är kvar hos ma & pa. åh så skoj! synd bara att endast hälften (om ens det) kommer passa. men men! kläder som kläder, jag kan bara titta på dom om det är så!

hej alla glada!
Har varit väldigt dålig på att skriva här märker jag. Går sisådär fem dagar mellan gångarna. Men glömmer som bort, eller så är det bara så att jag inte har så mycket att skriva om.
Helgen har iaf rusat förbi, som vanligt. Bara att denna gång har nätterna bestått av jobb och inte fest! Jobbar mellan 19-04 ungefär i fredags och 22-04 igår. Har gått jättebra, men haft jättemycket att göra. Igår var det så mycket folk så jag var helt rödblommig och varm hela kvällen. Vi var ju en man kort så det vart inte en lugn stund kan jag säga. Men vi kämpade på och det gick bra. Men trött och slut var man absolut när det var dags att gå hem. Och ryggen, axlarna och framförallt fötterna värkte nå otroligt. Jag ärligt talat haltade hem, och promenaden tog dubbelt så lång tid än vad det borde. Och när man väl kommit hem och bäddat ner sig är man så upp i varv så det är omöjligt att sova, så efter drygt två timmar kanske jag äntligen somnade.
Så idag har jag sovit bort i princip hela dagen! Jag vägrade ställa klockan så jag skulle vara utvilad, vaknade på eftermiddan och mådde skit. Men efter att beställt lite mat och suttit i soffan framför tv'n mådde jag bättre!

Annars i helgen har jag varit i birsta en sväng med Sofie och sedan var det tänkt att jag skulle ut i skogen och fira men det blev grillning hos thorén med sofie och grabbarna istället följt av soffläge och tv hos sofie innan jobet igår.
Och nu ligger jag i sängen och har ont i magen och läser bloggar.
Helt okej helg, och nu väntas en vecka då jag ska hålla tummarna för att få komma på intervju. Ja, ge mig ett till jobb. MINST! tack!

GODNATT :)

Även den här dagen har gått OKEJ, men endå långt ifrån bra!
Har suttit på Olearys med Evelina och Anna och Anna en stund och även timmy en stund och kollar på Dragonsmatchen som var riktigt riktigt spännande, så där satt jag och skrek och klappa som en överexalterad... UNGE? i vilket fall, sedan var det fotboll som gällde, Barca - Real. Då var jag dock snäppet lugnare, eller flera. Då hade min extas hunnit gå över till trötthet och huvudvärk. Iallafullafall, det jag skulle komma till, att min dag hade gått okej. Jag satt konstant från att vi kom dit till att vi gick och tänkte på mat. Jag satt och suktade efter den där nedrans nachotallriken varenda jäkla sekund. Men jag höll mig! Så iofs, man kanske kan säga att dagen gått bra egentligen, eftersom det är ett stort steg av mig att hålla mig när jag är sugen. så för det är jag stolt.

Annars idag har jag tagit det lugnt sedan var jag ner på stan en sväng med Jenny för att lämna lite cv och så blev det en loka på Charm. Och sedan satt jag i soffan tills Evelina kom och vi gick ner.
Och nu ska jag bädda ner mig och slå på en film hade jag tänkt. Imorgon väntas birsta och först en sväng på kultis för att möta Thoms och kanske låna någon vettig bok. Om jag kan hitta en sådan!

men nu, GODNATT!

Första dagen avklarad helt OKEJ! inte kanon, men okej! Jag har ångest men borde vara nöjd! Får se på vågen till helgen! saknar mina kindben, hur annorlunda fort jag får på snoken, armarna som jag lätt får in i morvetos brevlåda för att bryta mig in, mina ben som sitter snyggt i att par låga jeans, och mina små söta.. bröst och min numera platta rumpa som vägrar växa i takt med resten av kroppen och som passar sådär platt o tråkig till resten av mig.. i vanliga fall buhu! men nu kämpar vi på! heja heja!

Annars har jag precis fått jobb, på oscar! Känns kanon! Börjar antingen till helgen eller nästa! Så nu hoppas vi jag får jobba mycket! Ska iväg och slänga lite fler cv imkring mig imorgon också, så nu får ni hålla tummarna! Är så sjukt trött på att gå runt och slöa hela dagarna. När man inte gör någonting så tappar man ju all energi, hur sjutton nu det går ihop, men så är det! Och jag hatar det! ge mig nå slags rutiner tack! I NEED IT! för nu ligger jag som en lerklump hemma allt för mycket och har inte ens ork att hålla ordning fast jag har all tid i världen! Vill ta tag i träningen också, är motiverad men orklös och kanske inte fullt motiverad då kanske eftersom jag faktiskt inte tar mig dit!
Så som sagt, håll tummarna!

ikväll ska jag få smörgåstårta! det gör mig glad iaf!

men även det får mina tankar på det jag helst inte vill tänka på.. SUCK!

Har varit mycket nu på sistone. Både roligt och förjävla tråkigt..
Jag har fyllt år, det har varit påsk.
Någon har förvunnit och nu är alla i sorg.
Var på minnesstund i tisdags. För första gången. Och jag hoppas på sista. Det gör så ont i en, allt! Att en person inte längre finns. Att se alla förkrossade människor. Att inte veta var han är nu. Men du har det nog mycket bättre nu, för att tänka possitivt. Skänker iaf varje dag en tanke till dig och dina närmasta!

---

Annars börjar saker och ting komma på nytt. Dessa förbannade känslor. Okej kanske inte SÅNNA känslor, men saknad.
Alltid när det varit någonting som tyngt mig, har jag vänt mig till dig. Och även denna gång, jag kunde bara inte låta bli. Även om det var stelt, och inte alls detsamma. Men det är fortfarande du. Bara du som kan få mig att känna sådär, så jag inte kan sätta ord på det. Att bara växla några korta ord kan få mig varm. Och jag antar det var det jag behövde.
ja, nu vet jag inte mer vad jag ska säga.. får nog återkomma.

Jag kan inte prata med dig när du tittar bort
snälla ge mig två sekunder innan du ger upp
kan vi inte vara nära bara en minut 
är det nu, nu som det tar slut 
Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå
jag vill hinna säga allting innan jag ska gå 
älskling, vänta får jag bara sitta bredvid dig
det var han som ville kyssa mig 

Snälla bli min igen
nej, låt det va som i en film 
snälla bli min igen 
låt mig va kvar 
ja, låt det va 

Du tar bort min hand ifrån din arm 
och flyttar bort 
ingenting jag säger spelar längre någon roll
ställer mig i hallen tills jag fattar vad som hänt
får jag ens ha kvar dig som min vän
knyter mina skor och går tillbaka in igen
sitter här på sängen tills du be mig att gå hem 
letar efter nått att säga som kan ändra allt
nått mer än det är redan sagt

Snälla bli min igen
nej, låt det va som i en film 
snälla bli min igen 
låt mig va kvar 
ja, låt det va

Finns det någon chans att det här kan bli bra?
Att jag kan släppa och se någonting nytt?

FAN, åt helvete med allt tycker jag..
fast endå inte..
eller?

SKITSAMMA

NU eller aldrig!



Till någonting annat.. min helg.
Vad jag nu ska säga om den. Mina två inneboende lämnade mig ensam i stan och drog till vemdalen för att döda hjärnceller istället. Så fredagen blev en lugn dag, men kvällen spenderades till att börja med, med mig, Anna och ett gäng öl. Efter några timmar kom även Simon och tre vänner till honom förbi och drack ännu mer öl sedan drog dom vidare och efter att tag drog vi vidare, dock kom vi inte längre till en korvvagn! Där prutade vi på korv innan Anna drog hem och jag träffade Simon utanför Memento och härjade lite med han, mattias och nån random vi hitta som jag inte ens vet namnet på! Sedan gick jag hem och slocknade i soffan medan de andra drog tillbaka till memento sista timmen.

Lördag mådde jag skitdåligt på morgonen trots att jag bara drack fyra öl kvällen innan, promenerade iaf upp till ma & pa och följde med dom och handla för att sedan spendera eftermiddag och halva kvällen där med film och öl, sedan bar det av hem för att göra mig i ordning innan jag skulle möta evelina och våldgästa deras lagfest, sedan blev det krogen, någon timme, där var det dock inte lika underhållande. Behöver inte gå in på detaljer, men roligare krogrundor har jag haft!

Slutade med att jag och Evelina drog till en annan korvvagn och prutade lite korv även där. Någon stark jävel som gav halsbränna. Träffade även två pajasar som skulle ha med oss på pizzeria och äta brödkanter. Underhållande ett tag sen smet vi. Slutade med att vi båda däckade här hemma.

Idag har jag sovit, tagit det lugnt, sedan kom Jenny och Safina hem från sin resa och strax efter det drog jag upp till Ma & Pa för lite godmat och mys med fotboll på tv'n. Men jag blev trött och drog mig hemmåt för att placera mig i soffan där jag suttit som fastklistrad förutom en tripp till OK med Jenny för att handla mat och dylikt. Annars har det varit soffan och tv'n som hägrat! Och så förblkir det ett tag till innan jag ska sova!



btw PÅ FREDAG FYLLER JAG ÅR! iiiiiiiiiiih. alltid lika spännande!! haha!

Jag förlåter dig för allt om du har nåt att bekänna
Reser du din väg, då kan du be mig vänta
Om det uppstår nåt problem, säg till så kan
jag hjälpa
Jag gör allt för dig, det kommer aldrig att förändras

För jag kan inte säga nej
Det går inte när du rör vid mig
Inte när du rör vid mig

Jag ljuger för din skull, om du har nånting att dölja
Henne eller mig, du behöver inte välja
Jag sliter ut min själ, jag offrar mina drömmar
Jag ger dig allt jag har, om det är nåt du önskar

näfan, det här ska gå bra! En vacer morgon ska jag vakna och då är ingenting som nu! 
OCH DET SKA BLI SÅ SKÖNT!
usch tvi blä! 

VAR ÄR MIN FREDAGSÖL?

When will I see you again?
You left with no goodbye, not a single word was said,
No final kiss to seal any seams,
I had no idea of the state we were in,

I know I have a fickle heart and bitterness,
And a wandering eye, and a heaviness in my head,

But don't you remember?
Don't you remember?
The reason you loved me before,
Baby, please remember me once more,

When was the last time you thought of me?
Or have you completely erased me from your memory?
I often think about where I went wrong,
The more I do, the less I know,

But I know I have a fickle heart and bitterness,
And a wandering eye, and a heaviness in my head,
But don't you remember?
Don't you remember?
The reason you loved me before,
Baby, please remember me once more,

Du tyckte jag var patetisk sist jag kände såhär. Jag ryckte efter många om och men upp mig och försökte se något slags ljus i allt som hänt och hur det hela slutat. Och till slut gjorde jag det, ett litet ljus som blev lite klarare ju längre tiden gick. Jag har alltid haft en tendens att försöka bita ihop och inte tänka på det som tynger mig, även om det gått sämre och sämre de senaste åren. Men det är det jag gjort. Försökt se det från en bättre vinkel och känna att "fan, det här klarar väl jag". Men nu känner jag hur mina egentliga känslor tränger igenom. Hur jag inte kan hålla tillbaka känslan av saknad, och känslan av att förlora någonting som stod mig så nära, så nu när vi inte har någon kontakt känns som om jag förlorat helt. Som om du vore död. Det bränner i hjärtat och i ögonen så fort jag tänker på det. Att alla år tillsammans betyder ingenting, när det betyder allt för en annan.
Jag kan inte förstå hur man kan efter att ha spenderat så lång tid ihop, kallat mig ens bäste vän, och sedan bara vara så iskall och falsk. Inte ens kunna vara ärlig. Och inte kunna förstå att det gör ont i en annan. Jag vill inte falla tillbaka till det jag nyligen tagit mig ifrån, men du gör det fan i mig inte lättare att acceptera och ta in hur läget är. Var jag så hemsk? Är jag så jävlig? Var allt bara en fet jävla lögn? Och har jag helt enkelt bara sålt min själv och mitt hjärta till någon slags djävul? Det känns så! För ingen tar mig med sån storm som du. Ingen får mig att fastna så jävulsk. Ingen får mig så glad och lycklig. Och ingen, absolut ingen får mina tankar bort från dig. Och det värsta av allt, ingen når upp till den nivån du hade i mina ögon. Även fast jag vet att det är en nivå inte ens du uppnår just nu. Utan bara en påhittad bild jag skapat i mitt huvud. För jag har vägrat se allt dåligt, och jag gör det fortfarande. Inte ens när jag hör mig själv säga det, och hur hemskt och jävligt det än låter så förstår jag hur fan det var. För du fanns alltid där när jag behövde dig, och det vägde så mycket tyngre, och det fortfarande det jag ser framför mig när jag tänker på dig. Och jag saknar dig. För ibland känner jag för att bara prata med dig. Dig och ingen annan. Men de verkar vara för mycket begärt.. Det värsta är att både du och jag vet att jag aldrig kommer sluta hoppas på att vi kan prata som förr och ta vara på den del som faktiskt fungerade..


och så har jag gjort det igen. varit så där äckligt patetisk som du bara tycker att jag kan vara..

Don't you know I've tried and I've tried
To get you off my mind
But it don't get no better
As each day goes by
And I'm lost and confused
I've got nothing to lose
Hope to hear from you soon
P.S. I'm still not over you

den där hemska jävla känslan håller i sig. och den blir ta mig fan värre och värre.

förutom det blir jag fan inte av med förkylningen heller, slemhosta nu och en huvudvärk som vägrar försvinna. Tror fan jag bäddar ner mig snart och kliver inte upp förrän jag mår en gnutta bättre.. när fan nu det kan tänkas vara!




nä jag är inte bitter

Dagen började med att jag sov, och sov, och sov och sov. Sedan satt jag och satt och satt och satt. Innan jag till slut promenerade bort på AMS för att fixa lite saker och sedan på OK för att skicka iväg lite skor jag lyckats sälja iväg och direkt efter det drog jag på ego för lite styrketräning. gick väl sådär. Eller det gick nog ganska bra, önskar bara att jag hade haft någon med mig som kunde pusha mig, så hade jag hållt på minst 30 min till!

Dagens intag: ca 784 kcal
Dagens förbränning: ca 310 kcal

Alltså.. fortsätter det såhär kan jag mycet möjligt kunna bada i bikini i sommar och visa upp min fasta rumpa!

HEJA HEJA!

Har jag ens rätt att bli irriterad!?
Ibland känns det inte så. Men det är svårt att försöka en sak när man inte får någon respons.
Och den där jobbiga klumpen i magen kommer tillbaka. Hjärtat slår hårdare och tyngden på mina axlar känns tyngre. Och jag tänker på sånt jag inte borde tänka på. Saknar sådant som är borta för länge sedan. Endå poppar det upp flera gånger om dagen som om det är någonting som fortfarande finns. Fast i själva verket finns ingenting. Det är borta och jag sitter här helt ovetandes om vad som hänt. Kommer jag någonsin bli av med det här?
Det är svårt att acceptera att det är som det är men det blir inte lättare när man inte ens kan prata länge. En nära vän jag väldigt mycket hade behövt just nu, som inte länge finns. Som inte finns alls faktiskt.. det gör ont i mig.


och att personen i fråga inte kan vara ärlig gör det hela ännu värre..

Hungern tog över. Så blev lika mycket kalorier som igår, en aning mindre, och så sitter jag här igen med smärtor i magen.. Sällan! När ska jag lära mig? Dock ligger jag under 2000 som man ska äta för att hålla vikten. Och jag har ju faktiskt tränat bort ungefär 500 idag så tänker man så så ligger jag ju under 1000. Men det jag ville komma fram till var att jag aldrig kan lära mig att äta med måtta! Mår sketailla nu och har jätteont i magen! Men men.. en vacker dag hoppas jag att jag lär mig!

Ett annat fail är att jag har fått tillbaka en känsla jag inte har saknat. Det kom BOM PANG POFF nu ikväll, och trots sömn och grejer vill den inte försvinna. Känns skitjobbigt faktiskt, särskillt när det är någonting jag inte kan göra någonting åt. Så det kan aldrig bli en bra känsla igen, den där känslan. Aja, ni förstår säkert absolut ingnting av vad jag skriver om just nu. Var bara tvungen att få ur mig lite. Men förhoppningsvis försvinner det fort som attan!

Men nu ska jag lägga mig bekvämt i soffan, kollar lite bloggar, kanske slå på en film, och finna inspiration till att fortsätta min plan på en sommarfin kropp och då fortsätta med det bättre än jag gjort än så länge! Är ju snart helg och jag har ju satt upp ett mål tills dess, dock inget jag kommer dela med mig av, men ni får endå gärna hålla tummarna för att jag ska klara det!

Att vakna var kanske ingen höjdare imorse, hade forfarande ont i huvudet och är fortfarande förkyld. Men så fort jag faktiskt tagit mig upp vart det mycket bättre. Bestämde mig för att ta mig ut idag eftersom jag hållt mig inne alldeles för mycket de senaste dagarna med tankar om att få ordning här hemma, har inte gått jättebra, men det är på väg. Men är så svårt när man inte riktigt vet hur man ska ha det! I alla fulla fall, bestämde med Anna för att luncha och knalla runt lite på stan, blev en sallad på Coffé House, UTE! Jättetrevligt och varmt trots det inte var någon sol just där! Efter det gick vi en kort sväng på stan innan vi begav oss hem med ett stop på Moyo för att träffa safina. Sedan fikade vi här hemma, eller ja inte jag då! Efter det tog vi det lugnt ett tag innan Jocke kom och hämtade mig och Anna och vi drog oss upp till sidsjön jätteladdad för att springa ett varv. HAH! TJI FICK VI! Var ju sjukt mycket snö kvar, men men tänkte vi, det ska nog gå! Jag åt ett håll och det andra två åt ett annat! Efter 25 minuters tappert försök gav jag upp! Sjulle ju ta dygn för mig att komma någon vart när två steg fram var 1,5 steg tillbaka. snacka om att tappa motivationen! Så jag bestämde mig för att plömsa bort till ankorna och änderna och mata dom stackars krakarna istället. Säkert närmare 10 påsar bröd bjöd jag på! Snacka om att vara givmild (även om det inte var jag stoppat allt bröd i lådan)

Efter misslyckandet i Sidsjön fick jag skjuts ner till EGO där jag körde styrka istället. Det gick därimot bra! Armar, Ben och lite Mage! Känner redan nu hur det här kommer att kännas imorgon! Men kan inte låta blir att bara stolt över min insats iaf! Dock fick förkylningen sig lite stryk, fick hosta på köpet och snoret rinner! Men det är smällar man får ta! Har ju inte tid och sitta och gråta och tycka synd om mig själv hur längre som helst pga av en förkyning! Man är ju inte en man direkt!

Nä nu ska jag svepa lite vatten eftersom jag glömde vattenflaska, sedan ska jag hoppa in i duschen när jag inte känner mig svimfärdig längre!

Ha det kanon!

Idag har det inte gått så bra med mitt nyttiga liv. Och det känner jag, magen är utspänd och gör ont. Dubblade nästan kaloriintaget idag från igår. Men är visserligen under de man ska stoppa i sig för att hålla vikten MEN IAF!! Ångest och magont! Inte roligt för fem öre!
Men å andra sidan blir det en större utmaning imorgon att hålla sig! HEJA HEJA MIG!

Annars idag har jag och Jenny spenderat hela fem timmar ute i Birsta och vi vet inte alls var tiden tog vägen! Men försvann gjorde den iaf! Blev mest nödvändiga köp för min del såsom fryspåsar och diskmedel! Men jag är glad endå! Eller ja, jag var.. Nu mår jag dåligt! Kan inte kolla åt sidorna för då ilar det i hela huvudet och jag känner mig helt mörbultad! Den är ju den här jäkla förkylningen som vägrar ge med sig.. Men nu känns det som om feber är på väg så förhoppningsvis bryter det ut imorgon och försvinner inom någon dag eller några dagar!

Men nu blir det soffhäng med mina sabos! TJOFLÖJT!