krossad
det skär i hjärtat att det är såhär. jag vill spola tillbaka tiden och ändra sånt jag gjort. mina beslut, mina ord, mitt agerande. nästan allt.
Det gör ont i hela mig och jag mår kostant illa när jag tänker på det, jag har förlorat en av mina bästa vänner. Och jag har börjat sakna dig nu igen. Ett bra tag nu har jag lagt det som bakom mig, och försökt lura både mig själv och alla andra att jag klarar det här så himla bra. Men det gör ont och nu är jag utbytt. Någon annan har min plats hos dig, och jag kommer aldrig förstå hur jag kunde låta det hända. Och jag hatar mig själv för det här..
en del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig
Det gör ont i hela mig och jag mår kostant illa när jag tänker på det, jag har förlorat en av mina bästa vänner. Och jag har börjat sakna dig nu igen. Ett bra tag nu har jag lagt det som bakom mig, och försökt lura både mig själv och alla andra att jag klarar det här så himla bra. Men det gör ont och nu är jag utbytt. Någon annan har min plats hos dig, och jag kommer aldrig förstå hur jag kunde låta det hända. Och jag hatar mig själv för det här..
en del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig
utbytt
Det gör ont att bli utbytt av någon som man själv aldrig skulle byta ut på det sättet.
Men alla är vi olika..
önskar bara att vi båda kunde ta fram och vifta den vita flaggan.. if you know what i mean..
Men alla är vi olika..
önskar bara att vi båda kunde ta fram och vifta den vita flaggan.. if you know what i mean..
back on track
Var ett tag sedan man skrev här nu. Mycket har hänt men ingenting jag har tid att skriva om här just nu! Tänkte nog bara säga HEJ JAG LEVER! eller någonting sånt.
Varit dubbel utgång i helgen och har haft riktigt trevligt och roligt.
Ikväll blir det adventsmys och Beck på TV!
Återkommer snart igen! adjökens!
Varit dubbel utgång i helgen och har haft riktigt trevligt och roligt.
Ikväll blir det adventsmys och Beck på TV!
Återkommer snart igen! adjökens!
deprission
Ja, ni som följer min blogg, eller ni som över huvud taget kikar in här alls inser nog ganska snabbt att mina känslor oftast om inte jämt kommer ut i text när jag är väldigt nedstämd och full i sorgliga tankar och känslor.
Och jag har varit väldigt öppen med en stor del av det den senaste tiden, så ni vet nästan för mycket.
Men jag har nu känt senaste veckan att det känns mycket bättre, och kanske är det därför jag inte uppdaterat särskillt mycket, tyvärr.
Och jag överväger att lägga den här bloggen åt sidan faktiskt! Möjligtvis starta en ny, muntrare blogg. Men endå har kvar den här svarta, sorgliga, mörka bloggen, för en sorglig dag måste jag nog skriva av mig här också.
För ännu har jag inte gråtit eller sörjt min förlust (eller vinst som vissa skulle säga) och jag blir förvånad om det inte kommer, eftersom det varit en så otroligt stor del av mitt liv. Och det kommer finnas kvar ett bra tag till om jag känner mig själv rätt.
Ja, i vilket fall är jag på väg mot ljusare tider, för er som är intresserade. Så snart hörs vi i ett muntrare inlägg.
Och vi kan ju starta med en stulen lista..
Vilket ställe är du oftast på? Har blivit mycket memento på senaste tiden men annars är det väl svensson och stadshuset
Och jag har varit väldigt öppen med en stor del av det den senaste tiden, så ni vet nästan för mycket.
Men jag har nu känt senaste veckan att det känns mycket bättre, och kanske är det därför jag inte uppdaterat särskillt mycket, tyvärr.
Och jag överväger att lägga den här bloggen åt sidan faktiskt! Möjligtvis starta en ny, muntrare blogg. Men endå har kvar den här svarta, sorgliga, mörka bloggen, för en sorglig dag måste jag nog skriva av mig här också.
För ännu har jag inte gråtit eller sörjt min förlust (eller vinst som vissa skulle säga) och jag blir förvånad om det inte kommer, eftersom det varit en så otroligt stor del av mitt liv. Och det kommer finnas kvar ett bra tag till om jag känner mig själv rätt.
Ja, i vilket fall är jag på väg mot ljusare tider, för er som är intresserade. Så snart hörs vi i ett muntrare inlägg.
Och vi kan ju starta med en stulen lista..
Vilket ställe är du oftast på? Har blivit mycket memento på senaste tiden men annars är det väl svensson och stadshuset
Favoritklubb: Oscar tror jag.
Så viktig är musiken: Viktigast!.
Hit tar jag någon på första dejten: Soffan för en film?
Här firar jag min födelsedag: Alltid olika, senast i vemdalen.
Här skulle jag fria: Tror inte jag skulle kunna fria faktiskt, jag är för osäker och tycker att det är mannens uppgift. haha
Hit går jag en tisdag: till soffan.
Undviker: Oärlighet!
Om du sitter själv i en bar, vad gör du? Brukar inte hända, men skulle nog dracka några glas för att inte skämmas så mycket över hur ensam jag ser ut.
Bästa utestället att vara ensam på: Stadshuset kanske, där känner man alltid någon.
Stammis på: Memento nu kanske.
Beställer alltid: Vin.
Dricker helst: White Russian eller shots.
Bästa gå-ut-plagget: Svart Klänning.
Äter på väg ut: Ingenting.
Äter på väg hem: Ingenting eller Max.
Det första du gör när du kommer hem: Slänger av mig kläderna.
Äter dagen efter: Ingenting alls i princip.
Utekväll jag helst skulle vilja återuppleva: oj vad svårt, var ett bra tag sedan jag hade en riktigt riktigt bra utekväll.
Utekväll jag ger allt för att slippa återuppleva: Lördag för några helger sedan när allt bara blev svart.
Så är jag att springa på ute: Glad och galen! (om du inte är fel person vill säga)
Bästa sättet att få kontakt med någon: Blink blink! haha
Kan man träffa kärleken ute? Ja det tror jag.
Har du blivit utslängd någon gång? Ja.
Har du blivit dumpad ute någon gång? Usch nej.
Har du fejkat stämplar? Tror jag inte.
Så länge är det värt att stå i kö: Beror helt på väder och ställe.
hemskt tråkig lista, men nu orkar jag inte sitta här och slösa tid! Botten upp!
träning träning
Har varit riktigt lat med träningen senaste dagarna. TYVÄRR!
Man ångrar det verkligen när man väl tar fingrarna ur röven och går dit igen. Visserligen var det bara några dagars vila från gym, har ju rört på mig lite endå, men kände mig klen idag, men kämpade på riktigt bra endå. Drog med mig anna och körde armar och ben, och det kommer kännas imorgon, vilket jag ser fram emot! Ju mer träningsvärk ju mer motivation får jag! Så imorgon ska jag försöka köra lika hårt!
Tyvärr går det inte nå vidare med maten! Och extra dåligt går det idag! Bestämde mig för att börja med disken när jag kom hem från EGO, samtidigt började jag koka ägg, nu är matlusten på noll och äggen ligger fortfarande kvar i kastrulen, orörda! Hur dum får man vara! Jag som redan har så grymt svårt att äta de första timmarna efter jag tränat, och brukr verkligen få kämpa o tvinga i mig någonting efteråt! Hur kan man ens komma på att ta tag i disken innan man ska äta.. vilken tabbe! Men ska iaf tvinga i mig två ägg och en avokado nu!
Sedan ska jag fortsätta med diskandet och städandet och ikväll kan det mycket möjligt bli en sväng på Bite Line. Ska bjuda min lilla sambo på både taco- och glassbuffé!
Man ångrar det verkligen när man väl tar fingrarna ur röven och går dit igen. Visserligen var det bara några dagars vila från gym, har ju rört på mig lite endå, men kände mig klen idag, men kämpade på riktigt bra endå. Drog med mig anna och körde armar och ben, och det kommer kännas imorgon, vilket jag ser fram emot! Ju mer träningsvärk ju mer motivation får jag! Så imorgon ska jag försöka köra lika hårt!
Tyvärr går det inte nå vidare med maten! Och extra dåligt går det idag! Bestämde mig för att börja med disken när jag kom hem från EGO, samtidigt började jag koka ägg, nu är matlusten på noll och äggen ligger fortfarande kvar i kastrulen, orörda! Hur dum får man vara! Jag som redan har så grymt svårt att äta de första timmarna efter jag tränat, och brukr verkligen få kämpa o tvinga i mig någonting efteråt! Hur kan man ens komma på att ta tag i disken innan man ska äta.. vilken tabbe! Men ska iaf tvinga i mig två ägg och en avokado nu!
Sedan ska jag fortsätta med diskandet och städandet och ikväll kan det mycket möjligt bli en sväng på Bite Line. Ska bjuda min lilla sambo på både taco- och glassbuffé!
at ta flera år och sedan inte ens kunna säga hej då, antar att det hela bara varit ett långsamt förväl?!
NU är det över, nu är förbi. Efter år, månader, veckor och dagar är det verkligen slut. Och jag har inte gråtit en tår, tänkt en sorglig tanke eller sjunkit ner i någon deprision heller. Det är olikt mig, men jag har faktiskt mått bra. Kanske kan man bara må visst mycket dåligt över en person, och jag har gjort det tillräckligt mycket redan? Jag vet inte, men jag klarar mig bra. Eller ja, från att vara ledsen, jag är bara arg och grymt besviken. Känner mig lurad på alla möjliga sätt, och som att jag inte känner människan för fem öre, allt jag trott tänkt och känt, allt känns som ett skämt, en lögn och någonting jag själv bara hittat på i mitt huvud! Det enda som gör ont just nu är att människan inte ens har mage att säga hej då efter all tid vi spenderat tillsammans. Det kommer för alltid för mig vara oförklarigt och någonting jag aldrig kommer att förstå. Men vi är ju alla olika.
En del av mig skakar bara på huvudet och skrattar åt den patetiska situationen, medan en annan självklart hoppas på att vi mognar på oss och kan prata normalt igen, även om det känns väldigt långt borta just nu! Och en tredjedel är verkligen så arg så det finns inte! Arg på honom, arg på mig! Vad hemskt korkad man har varit, och vad mycket av min ungdom som gått förlorad, arg på honom för att han låtit det hålla på såhär. Arg över hur vissa kan vara så otroligt känslolösa.. Även om vi har haft våra stunder. Både bra och dåliga, så känns allt just nu bara så väldigt onödigt och bortkastat. Du som var på toppen för mig, och har nu trillat ner så långt ner så det nästan är sorgligt. Ja, rikgti sorgligt faktiskt. Så sorgligt att en ganska stor del tycker synd om dig. Men det har jag alltid gjort. Redan i början av 2008 när jag jag först lärde känna dig, och lät mig själv falla så hårt så jag inte insåg att jag borde vänt ryggen mot dig redan då. Men du har någonting speciellt som jag inte kunnat släppa, och den delen och dom tankarna kommer finnas kvar länge, även om dom oftast försvinner bland all ilska, sorg och besvikelse inom mig just nu. Men det finns någon riktigt fin person under allt det fula hos dig, all osäkerhet du har och ditt beroende av bekräftelse, det vet jag, för jag har sett det då och då, även om det nu var väldigt länge sedan. Jag hoppas bara inte du begraver den delen för långt in, för du är egentligen en riktigt bra människa, det vet jag, synd du döljer det så ofta. Jag vet ju att folk förändras, inte bara du som gjort det självklart, och inte bara du som sårat och betätt dig dåligt, jag har självklart varit en riktigt dålig människa jag med. Men jag vet att jag hade kunnat ge allt för dig, och jag kommer alltid bry mig om och älska dig för vissa saker, för du har varit en av de som betytt riktigt mycket för mig, men de senaste året har vi bara förstört tyvärr, och jag kan aldrig förstå varför vi lät det gå så långt. Jag har alltid vetat att en dag skulle vi gå åt varsit håll, även om jag hoppats att jag haft fel, men att det skulle bli såhär illa kunde jag nog aldrig tänka mig, att vi inte ens kan prata med varandra, förklara allt för varandra, behndla varandra som människor, vara vänner, eller ens heja..
..att efter all tid tillsammans inte ens kunna säga förväl, det är det värsta av allt..
och där kom tårarna...
En del av mig skakar bara på huvudet och skrattar åt den patetiska situationen, medan en annan självklart hoppas på att vi mognar på oss och kan prata normalt igen, även om det känns väldigt långt borta just nu! Och en tredjedel är verkligen så arg så det finns inte! Arg på honom, arg på mig! Vad hemskt korkad man har varit, och vad mycket av min ungdom som gått förlorad, arg på honom för att han låtit det hålla på såhär. Arg över hur vissa kan vara så otroligt känslolösa.. Även om vi har haft våra stunder. Både bra och dåliga, så känns allt just nu bara så väldigt onödigt och bortkastat. Du som var på toppen för mig, och har nu trillat ner så långt ner så det nästan är sorgligt. Ja, rikgti sorgligt faktiskt. Så sorgligt att en ganska stor del tycker synd om dig. Men det har jag alltid gjort. Redan i början av 2008 när jag jag först lärde känna dig, och lät mig själv falla så hårt så jag inte insåg att jag borde vänt ryggen mot dig redan då. Men du har någonting speciellt som jag inte kunnat släppa, och den delen och dom tankarna kommer finnas kvar länge, även om dom oftast försvinner bland all ilska, sorg och besvikelse inom mig just nu. Men det finns någon riktigt fin person under allt det fula hos dig, all osäkerhet du har och ditt beroende av bekräftelse, det vet jag, för jag har sett det då och då, även om det nu var väldigt länge sedan. Jag hoppas bara inte du begraver den delen för långt in, för du är egentligen en riktigt bra människa, det vet jag, synd du döljer det så ofta. Jag vet ju att folk förändras, inte bara du som gjort det självklart, och inte bara du som sårat och betätt dig dåligt, jag har självklart varit en riktigt dålig människa jag med. Men jag vet att jag hade kunnat ge allt för dig, och jag kommer alltid bry mig om och älska dig för vissa saker, för du har varit en av de som betytt riktigt mycket för mig, men de senaste året har vi bara förstört tyvärr, och jag kan aldrig förstå varför vi lät det gå så långt. Jag har alltid vetat att en dag skulle vi gå åt varsit håll, även om jag hoppats att jag haft fel, men att det skulle bli såhär illa kunde jag nog aldrig tänka mig, att vi inte ens kan prata med varandra, förklara allt för varandra, behndla varandra som människor, vara vänner, eller ens heja..
..att efter all tid tillsammans inte ens kunna säga förväl, det är det värsta av allt..
och där kom tårarna...
en del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig
mina känslor har verligen gått upp och ner och hit och dit de senaste dagarna. på ett sätt skönt, men samtidigt väligt jobbigt.
men jag känner att en del av mig släpper sakta men säkert, och försöker gå vidare. Även om det är svårt och gör lite ont. men jag vet att en del alltid kommer finnas där för dig. Och det vill jag också, för du betyder och har betytt väldigt mycket för mig. Men jag börjar inse att ibland kanske man måste ta lite tid ifrån varandra.. sedan får vi se var livet tar oss. kanske närme än någonsin eller så förbir du ett relativt fint minne.. vem vet.
och ja, just nu känns saker och ting okej, men om tio minuter kan ett nytt inlägg komma om hur dåligt det känns.. för det är precis i det stadiet jag är i nu, upp och ner, ner och upp!
men jag känner att en del av mig släpper sakta men säkert, och försöker gå vidare. Även om det är svårt och gör lite ont. men jag vet att en del alltid kommer finnas där för dig. Och det vill jag också, för du betyder och har betytt väldigt mycket för mig. Men jag börjar inse att ibland kanske man måste ta lite tid ifrån varandra.. sedan får vi se var livet tar oss. kanske närme än någonsin eller så förbir du ett relativt fint minne.. vem vet.
och ja, just nu känns saker och ting okej, men om tio minuter kan ett nytt inlägg komma om hur dåligt det känns.. för det är precis i det stadiet jag är i nu, upp och ner, ner och upp!
