elinmarilynsvedin

mina tankar dras alltid till dig. det spelar ingen roll vad som händer, vad jag ser, vad jag gör eller vad jag hör. jag tänker alltid på dig. folk kan gråta, skratta, leka, slåss till och med dö, och jag tänker på dig. Folk berättar om hemska saker dom varit med om, och jag tänker på dig. Allt jag tänker på slutar med en tanke på dig. jag känner mig förgiftad, sjuk, fast, efterbliven, hemsk, sårad, ledsen, förstörd, krossad, förlorad, död, besatt, orättvis, överiven, inlåst, misshandlad, lurad och jättetom och jag kan inte låta bli att hata mig själv.

Det spelar ingen roll vad som händer mig eller runt om, du dyker alltid upp. Och jag vet inte längre vad jag ska göra.
Allt som hänt känns bara så mycket värre numera. När jag fått insikt. När jag tänker tillbaka och ser vad som hänt. Vad vi gjort, med oss själva och av allt som var, bryter jag bara ihop, jag har aldrig sett det såhär. Och jag kommer aldrig någonsin förlåta mig själv, särskillt inte förrän du gjort det. Vilket jag tror aldrig kommer hända.

jag vill bara be om ursäkt för allt och känna att du förstår att jag menar det av hela mitt hjärta och hela min själ, och få tillbaka min vän. jag behöver min vän..