lugnet och ensamheten

Det har ju gått så bra de senaste dagarna. När (nästan) alla tankar gått till träningen osv.. men så fort det blir en lugn stund så faller jag igen. Vad som helst och jag tänker på dig och känner saknaden i bröstet. Bara en så simpel sak som att jag tar en paus i städandet som förövrigt går riktigt bra, och du är online och det känns som om mitt hjärta hoppar ur mig för att sedan hoppa tillbaka men det har stannat, och vet inte om jag ska kräkas eller dö.
Några sekunder senare är du borta, och även så mitt leende, nu känner jag bara saknad igen.. och den är så stor, och den tar upp allting.
Är nog bäst jag återgår till städandet innan jag grävt ner mig för djupt, både i det här och soffan..



men
JAG SAKNAR DIG SÅ DET GÖR ONT!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0