elinmarilynsvedin

Finns väl egentligen inte så mycket att säga. Jag känner mig bara helt mållös, liten och förstörd.
Att livet kan vara så jäkla illa, att man kan tycka om någonting så otroligt mycket och ändå kunna förstöra det. Och sedan inse att det inte finns där längre. helt otroligt. vet inte vilket ben jag ska stå på längre, vad jag ska säga eller göra. Känns bara så jäkla meningslöst just nu, och tårarna tar fan aldrig slut. men jag får skylla mig själv. och ändå kan jag inte sluta gråta fast jag vet att det inte hjälper och jag redan lyckats förstöra allt.
hur fan kan man lyckas. jag trodde aldrig att det skulle bli såhär, allt som skulle bli så bra.. trodde jag. jag måste ha levt i min egna lilla bubbla.. och nu sitter man här och hatar och tittar ner på sig själv för att man blundat för sanningen och nu är allt bara borta. jävla helvete.

jag går och lägger mig, och hoppas på att vakna upp en annan gång, i en annan värld, med ett annat liv och med någonting mer att leva för och med större självkänsla. godnatt.

för dig är det tomma ord, men jag menar det av hela mitt hjärta, jag är ledsen för att det är så här, förlåt.